Kafka kan slänga sig i väggen. Berättelsen om när jag skulle köpa en ny kamera.

Istället för en jublande text om min nya bok med 322 tjusiga fjällbilder (jag var såååå lycklig och glad igår) ska jag skriva en inte fullt lika entusiastisk rad om mitt senaste kamerainköp. Det är en form av terapi. Jag känner mig nämligen helt knäckt nu. Det har varit en så lång följetong som slutar med ett totalt haveri.

Fotokalender och böcker med foton från tiden när jag hade fungerande kamerautrustning.

Sex månaders väntan och så funkar inte kameran

Den korta versionen är att jag för ett halvår sedan beställde ett nytt kamerahus. Inte något av de hus jag egentligen ville ha, utan en enklare modell för att en viktig detalj (GPS) saknades på de bättre husen och den detaljen är såpass viktig för mig att jag valde en enklare modell med GPS. Själva inköpsprocessen lämnar mycket övrigt att önska och har kostat mycket energi. När jag äntligen får händerna på den nya kameran så visar det sig att den saknar GPS.

För att ta det från början. När jag började fotografera på allvar stod valet mellan Nikon och Canon. Numera är det Sony och Canon som gäller medan Nikon halkat lite efter i den spegellösa revolutionen. Jag blev Canon-fotograf för att Fritz hade Canon och min tanke var att vi skulle kunna låna objektiv av varandra. Sedan dess har jag hållit fast vid Canon och sakta utökat min samling objektiv.

Stamkund hos Scandinavian Photo i Mölndal

Samtliga fotoprylar till dags dato har jag handlat hos Scandinavian Photo. Fram till pandemin hade de en jättebutik i Mölndal, tvärs över Mölndalsån från mig sett. Det var i princip min allra närmaste affär om jag räknar bort en pizzeria. Jag traskade dit otaliga gånger för att klämma på objektiv, känna hur olika kamerahus kändes i handen, handla något litet som ett fodral till en eller annan pryttel eller bara insupa atmosfären. Förutom ett stort sortiment hade de nämligen också fotoutställningar.

Personalen var superkunnig och räddade mig många gånger från felköp. Ett objektiv eller kamerahus som lät bra i tester kunde visa sig vara alldeles för stort, tungt och klumpigt för mina händer. Eller inte passa mig av andra skäl. En gång gick jag dit och sa ”jag har dessa objektiv, vad tycker du att jag ska komplettera med?” Tyvärr försvann den butiken i pandemins kölvatten.

För ett år sedan gick mitt Canon 6D-hus sönder

De senaste åren har min kamerautrustning fått bekänna färg eftersom jag fotat mycket. Inte riktigt varje dag men bra nära. Utrustningen har också drabbats av en del ålderskrämpor. För ett år sedan gick mitt ena kamerahus, ett Canon 6D, sönder och i somras gav mitt Canon 24-105-objektiv upp andan. Det är inte så mycket att säga om det, de var gamla och har blivit mycket använda.

Så jag har varit på jakt efter ett eller två nya kamerahus ett tag. Gärna sådana som är lättare eftersom rygg, armar och handleder tar mycket stryk av att bära runt på mina dunderklumpar. Samtidigt har jag inte velat byta ner mig kvalitetsmässigt. Hellre uppåt än neråt på fotokvaliteten. Annars kan jag lika gärna fota med mobiltelefonen. Under tiden har spegellösa kameror utvecklats. Förenklat uttryckt fungerar de som mobilkameror, de är små och lätta men drar mycket batteri och är långsamma. Numera sägs de vara ganska bra, i varje fall de dyrare modellerna (som är rejält dyra).

Ett Canon R6 i födelsedagspresent

När jag fyllde jämnt förra året var ett nytt kamerahus det enda jag önskade mig. Efterföljaren till mina 6D, Canon R6 kostar som två kamerahus, vilket fick mina föräldrar att lyfta på ögonbrynen. Men de vet hur mycket fotografering betyder för mig. Och att hanka mig fram med ett kamerahus var handikappande. Så i slutet av förra året fick jag pengar för att beställa en R6:a. Det var bara ett problem. Canon R6 saknade GPS.

Vad skulle jag göra nu? Jag började läsa kamerarecensioner. En kompis rekommenderade sin Sony varmt, en annan Olympus. Jättesmidiga kameror men de saknar också GPS.

Behöver GPS för att hålla ordning på mina foton

I forntiden var jag tvungen att efteråt manuellt lägga in information i metadata var jag tagit bilderna. Denna manuella hantering tog mig mer tid än vad jag la på att fotografera. Men det var nödvändigt. Rätt platsangivelse är väsentlig om man skriver reseguider. Det går inte an att skriva ett en bild är tagen i Peille när det är Peillon. Även om gränderna ser exakt likadana ut.

Det var ett evigt pusslande när jag kom till datorn att försöka lista ut vilka foton som hörde till vilken by. Jag försökte att komma ihåg att alltid fotografera vägskyltar eller ta samma foto i dubbla upplagor, ett med mobilen och ett med storkameran för att kunna använda mobilens GPS-data. Lyckan var därför stor när jag fick mitt första Canon 6D som hade inbyggd GPS. Wow. Så mycket extrajobb jag slapp! GPS:n drog visserligen ur kamerabatteriet om man inte stängde av den, men på nästa kamerahus, Canon 6D mark II så stängde GPS av sig samtidigt som kameran. Det där har räddat mer än ett bokprojekt.

Canon tror att video kan ersätta GPS

Med inbyggd GPS lägger sig alla foton snyggt och prydligt i Lightrooms kart-funktion. Behöver jag en bild från plats Y till en bok eller blogginlägg är det bara att öppna och klicka runt. Det sparar mig enormt mycket tid. Denna funktion blir dessutom bara mer och mer viktig ju mer jag fotograferar och ju fler böcker jag producerar. Så som jag fotat de senaste åren handlar det om ett par veckors arbetstid per år, som jag sluppit lägga på att manuellt tagga fotona.

Av någon anledning som jag inte förstår har Canon valt att plocka bort GPS:n ur sina fullformatshus. Istället har de petat in en förbaskad massa videofunktioner. Ursäkta mig men om jag vill ha en videokamera kan jag köpa det. Jag har absolut noll noll noll användning för videofilmer till mina böcker.

Teoretiskt sett kan jag väl iofs spela in en videosnutt varje gång jag tar en bild för att berätta var jag tar bilden men ojojoj vad mycket lagringsutrymme det tar när det skulle räcka med GPS-siffror i metadata.

Så här ser det ut i Ligthroom efter en utflykt bland lavendelfält när kameran har GPS. Ingen risk att kalla ett lavendelfält från Sault för Valensole.

Beställer den enklare R7 i tron att den har GPS

Under våren släppte Canon två lite enklare hus, R7 och R10. R7:an skulle enligt recensionerna ha ett riktigt vasst och snabbt autofokus (om man får det att fungera, vilket förvisso verkar kräva Canons senaste objektiv men då är det å andra sidan rent magiskt bra) och visserligen har det lite problem med buffring vid seriebildtagning men jag fotar ju inte så.

Info hos Canon är inte supertydlig vad gäller att GPS saknas.

Av någon anledning fick jag för mig att dessa kamerahus var utrustade med GPS. Jag vet inte varifrån, men jag tror att jag frågade Scandinavian Photo. För jag bestämmer mig för att nedgraderade till en R7. Hade jag fått nej på frågan om GPS hade jag aldrig beställt den. Varför skulle jag nedgradera till cropsensor om den inte hade någon annan fördel jämfört med R6:an? Det var ju en R6 jag fått i present.

Scandinavian Photo rekommenderar sin webb-butik

Eftersom jag alltid handlat från Scandinavian Photo tänkte jag att jag får väl åka till någon av deras butiker i Borås eller Stockholm. Men när jag frågade vilken som hade kamerahuset hänvisade personen i chatten till att webbutiken hade snabbare leveranser.

Leveransen beräknades bli vecka 23. Perfekt eftersom jag skulle till Danmark under sommaren och mitt 6Dmark II är alldeles för långsamt för att fotografera folk i rörelse. Till kamerahuset beställde jag ett vidvinkelobjektiv som visserligen fått halvdana recensioner men var lätt. Objektivet kom direkt. Vad jag nu skulle med det till eftersom det inte är bakåtkompatibelt.

Scandinavian Photo åker hiss neråt

Min bild av Scandinavian Photo före denna beställning var kunniga och kompetenta fotointresserade människor. Det är möjligt att de finns kvar. Men något som de inte förstår är att fotografer kan vara resande människor. Det vill säga att om jag beställer något i tron att det ska komma vecka 23, och anger en adress som är rätt vecka 23, så betyder inte det att de när som helst kan skicka dit ett paket och jag har möjlighet att hämta ut det.

Första personen (i deras chatt) som jag försökte förklara detta för svarade att det inte var något problem om jag flyttat för paketet går ändå till ett uthämtningsställe. Jag skrev något rätt syrligt att om jag är i Frankrike eller Funäsfjällen så är det en bit att åka till uthämtningsställe i Västsverige.

Flera del-leveranser

I en del webb-butiker kan kunden kryssa i att man vill ha samlad leverans eller delleveranser. Så har inte Scandinavian Photo det ordnat. De skickar allting direkt när det kommer till deras lager. Vilket betyder att de skickade objektiv (ej användbart utan kamerahus) på försommaren, en detalj till objektivet på höstkanten och själva kamerahuset först efter att jag varit i kontakt med Canon i november.

På vägen har jag haft många konversationer med personal hos Scandinavian Photo på temat det mindre lämpliga i att skicka paket fyra månader efter beställning utan att först kontrollera om adressen fortfarande är aktuell. Det kan ha varit en del versaler, fetstil och röd text i något mejl. Hämtar man inte ut paket så debiterar de 300 kronor i icke-uthämtningsavgift (den strök de dock efter mejlet med versaler).

Ett sätt att komma runt de automatiska utskicken var att byta betalningsmodell. Då skulle nämligen en betalningslänk skickas ut innan själva paketet och därmed skulle själva adressfrågan aktualiseras inför leverans. En kreditprövning gjordes men länken gällde bara 150 dagar.

Canon fixar fram en kamera till mig

I november började Canon göra reklam för R6 mark II. Mitt hopp tändes. Jag har sett åtskilliga kamerarecensenter som precis som jag efterfrågat GPS och tänkte att nu har de väl rättat till sin blunder? Tyvärr inte.

Jag och ett par personer till frågade om kameran verkligen existerade eller om det bara var på papperet den fanns. ”Kontakta din återförsäljare” blev svaret. Eftersom jag varannan-var tredje vecka ungefär i ett halvår fått mejl från Scandinavian Photo med att de ännu inte fått någon leveransinformation så kändes detta som att båda skyller på varandra. Det måste ju ändå vara tillverkaren som kan berätta om de kan leverera? Inget svar.

Jag fick spunk, skickade en bild av min hög med böcker och skrev en rad till Canon att gör man fotoböcker behöver man en stillbildskamera och man behöver få leverans någon gång. Som svar fick jag fråga om mitt beställningsnummer. Dagen efter var min kamera plötsligt leveransbar. Hurra!

Får man inte de verktyg man behöver är det svårt att skapa produkter. För min del har kamerautrustning varit viktig.

Kameran skickas till fel adress

Ville jag fortfarande ha kameran undrade Scandinavian Photo? Jajamänsan sa jag (för det är så trassligt byta hela objektivparken till ett annat märke), betalade och bad dem skicka till den adress som jag räknade med att jag skulle befinna mig på när kameran kom. Detaljen med adressen missade butiken och skickade till adressen som var rätt vecka 23.

Nu var det ingen direkt ko på isen. Men jag påpekade ändå felet med tanke på sommarens alla mejlväxlingar. Det gör ju inget om de lyckas förbättra sina rutiner och utveckla sin webbshop. Varpå någon omedelbart kastade sig på telefonen till PostNord för att ändra adressen. Jag kunde sedan i PostNords system följa hur kameran först levererades till utlämningsställe torsdag för att sedan hämtas fredag förmiddag för att tuggas runt i systemet. Lite oklart vart paketet egentligen tagit vägen.

Skillnaden på PostNords system och verkligheten

Söndag morgon fick jag ett sms från utlämningsstället där kameran var en vända under torsdagen. Det var ett av de där ”vi har många paket just nu och det vore väldigt uppskattat om du kunde hämta ditt paket snart”. Det kunde jag inte men jag skickade dit M med mitt körkort. Nix, det gick ej att få ut paketet för det skulle hämtas och skickas till en ny adress.

Nåväl, på måndagen fick jag ut kameran innan den valsade iväg med PostNord på okända äventyr. Hämtade också det oöppnade paketet med objektivet som tillbringat några månader i en bokhylla. Hade just då inte tid att glädjas pga massa andra leveranser men igår öppnade jag paketet. Blev mycket nöjd. Den nya kameran är supersmutt. Verkligen lättviktare. Särskilt med miniobjektivet jag köpt till. Den går nästan ner i en jackficka. Vilket lyft!

Till vänster Canon R7 med 16 mm 2,8-objektiv. Till höger Canon 6D mark II med makroobjektiv. Gissa vilket som är modernast.

Canon skickar mig tillbaka till stenåldern

Imorse var det dags att trycka på on. Ställde in datum och skulle därefter slå på GPS. Och fastnar på koppla ihop med extern GPS. För kamerahuset har ingen inbyggd. Jag är tillbaka i stenåldern. Det finns AI för att känna igen ansikten men platser ska jag plötsligt behöva lägga in manuellt.

Teoretiskt sett kan man strula med att koppla ihop kameran med mobilen. Men det lär inte fungera särskilt bra säger de som provat och så ska man komma ihåg det också. Vilket man iofs säkert lär sig om man nu fotograferar varje dag. Men jag vill inte riskera att hamna på fjället med urladdad mobiltelefon.

Det finns också någon extern stor klunsig GPS som dels är dyr och dels förstör hela grejen med ”litet och lätt” kamera-hus. I de relativt billiga 6D-husen har de inbyggd GPS medan i de svindyra nya husen saknar GPS. Det går inte riktigt ihop.

Kamerahus för YouTubers, inte för fotografer

Mitt förslag är att Canon lägger videofunktionerna som tillval istället. Gör för all del en kamera till YouTubers, men låt oss som fotograferar slippa video. Det är fullkomligt onödigt släpa runt på videofunktioner för en reseskribent som sysslar med pappersböcker. Eller gjorde. Just nu känns det som läge att ge upp.

Den nya kameran som jag kämpat så för att få tag i har jag just nu gömt på en plats där jag förhoppningsvis inte hittar igen den för annars är risken uppenbar att jag testar kast med liten kamera för att se hur långt ut jag kan kasta den förbaskade s-k-i-t-e-n. Eller kanske en slägga. Så länge jag väntat och så mycket tid det tagit att köpa den och så kom det där.

Nu promenad för att rena hjärnan. Ska ut och vandra med min hädanefter ena kamera. En sådan där som man kan ringa på.

chefstomaten