Torpa stenhus – en unik utflykt till svensk medeltidshistoria

Vi har brödsäd att tacka för att vi idag kan se samma tak som Gustav Vasa såg när han besökte sin svägerska och blivande svärmor Brita Eriksdotter Leijonhufvud på Torpa stenhus år 1552. Brita var syster till Gustav Vasas andra fru, drottning Margareta, som lämnat Gustav Vasa med en lång rad med minderåriga barn genom att avlida. Gustav Vasa behövde hjälp med barnen och bad svägerska Brita om hjälp. Britas lösning var att erbjuda sin äldsta dotter, Katarina Stenbock, som styvmor till barnaskaran.

Piffigt att behålla drottningkronan i släkten så att säga. Det här nära släktskapet mellan Katarina Stenbock och Gustav Vasa gjorde att prästen på Torpa inte ville viga paret. Även andra präster sa nej och hänvisade till incest. Men när Gustav Vasa hotade med halshuggning om prästerna vägrade så var det en präst som kom på att äktenskapet visst gick för sig. Det gäller att hitta de rätta argumenten.

Kläder för stora och små besökare.

Medeltidsborgen Torpa stenhus

Det var mellan 1720 till 1920 som stenhuset användes som spannmålslager. Det räddade Torpa från att bli en ruin. Ett spannmålslager behöver nämligen vara torrt, vilket gjorde att taket sköttes om och hölls tätt. Dessutom var tydligen fnaset från tvåhundra års brödsäd bra för att bevara tak- och väggmålningarna. Värre var det med golven som satte sig när bärande väggar togs bort. Nya väggar har satts upp igen på ursprungsplatserna och nya golv är på plats i flera rum. I riddarsalen är golvet från 1500-talet och en bordsskiva är kvar från Gustav Vasas dagar.

Riddarsalen är en läcker miljö. Den går att hyra för middagar.

Det äldsta golvet i stenhuset är av kullersten. Det hittar vi nere i ett rum som har kryssvalv och konformade fönster, men ingen eldstad. Det var befälhavarnas rum. Rummet bredvid är soldanas rum. 30 soldater från 13 år och uppåt kunde sitta där och sova. Att sitta var platseffektivt men huvudanledningen var att man inte ville drunkna i sina egna kroppsvätskor. Att man drack 4 liter öl på vardagarna och 6 liter på söndagarna kanske skapade en del skvalpande.

De äldsta delarna av Torpa byggdes på 1470-talet som en försvarsborg. På den tiden var Västra Götaland gräns mot danska Halland. En av de lokala spökhistorierna handlar om en dotter som förälskade sig i en dansk adelsman. Något bröllop var det inte tal om då hennes far högg huvudet av dansken.

Kapellet i nya delen är inrett i barockstil.

Stenhuset och omgivningarna är unika

Torpa stenhus är unikt. Det kryllar inte av bevarade medeltidsborgar i Sverige direkt och den här är dessutom öppen för besök. Nuvarande ägaren och hans släktingar har renoverat, återställt och möblerat delar av stenhuset. Dessutom finns det skyltar som förklarar och informerar.

I vänsterhörnet ser du ett porträtt av Gustav 3 år. Han har fått ge namn åt spöket i manuset. (Alla som jobbat med ett stort projekt vet vad jag menar. På slutet när man slitit häcken av sig länge och deadline närmar sig så börjar det spöka i dokumentet).

En guidad tur ingår i entréavgiften som i år (2019) är 80 kronor, en prislapp som jag tycker är fullt rimlig och faktiskt prisvärd. Jag rekommenderar att båda pricka in en guidad tur och att strosa runt lite själv. Avsätt därför sisådär 1,5 timme för att besöka själva stenhuset.

Sommartid finns det teater, café och lite av varje runt omkring vilket kan göra det här till en heldag. Det är svalt och skönt inne på slottet om det är värmebölja ute och torrt och intressant om det hällregnar.

Skådespelare väntar på sin tur på scen.

Cykla till Medeltidsdagarna på Torpa stenhus

Torpa stenhus är ett av de ställen som ställt till med mest trassel för mig under arbetet med min presentbok Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm. Jag besökte borgen som barn men när jag skulle göra återbesök för ett par år sedan prickade jag in Medeltidsdagarna och fastnade i bilkö i fyra timmar. Det var nog det värsta incidenten under alla år jag gjorde research till boken. Inte var jag imponerad över hur arrangörerna hanterade kritiken heller.

Detta gav mig ett dilemma. Skulle jag stryka Torpa ur Smultronställen mellan Göteborg och Stockholm? Det var inget tilltalande alternativ då stenhuset ingår i en fin avstickare som verkligen var välkomponerad om jag får säga det själv. Jag pratade med flera andra personer som varit på Torpa och kom fram till att jag nog hade haft maximal otur. Det blev en kompromiss. I boken skrev jag om Torpas historiska betydelse, men varnade för bilköerna till Medeltidsdagarna. Det blev en jättebra lösning tycker jag.

Jag är glad att Torpa blev kvar i boken.
Även denna gång var det dramatik innan jag kom fram. Jag körde in i en grå vägg på motorvägen. Sikten var obefintlig i några minuter på grund av intensiteten i skyfallet. Lite senare hamnade jag mitt bland översvämningar. Nåväl, jag kom fram även om jag var lite skakad.

Torpa är en av gårdarna runt sjön

Torpa är förebild till slottet Heljö i Birgit Th Sparres romanserie Gårdarna runt sjön. Närbelägna Hofsnäs herrgård är förebild till Lindö. Det är en kort väg att åka till Hofsnäs efter besöket på Torpa. Vägen är smal och sommartid får man många möjligheter att utnyttja mötesplatserna.

Hantverksboden på Hofsnäs.

Jag har hyllat saluhallen på Hofsnäs tidigare, men nämner den igen. Det finns också en vandringsled och en butik med hantverksprodukter (där jag förälskade mig i en hatt som jag önskar att jag köpt även om den var mörkgrå – vilket normalt inte är min favoritfärg).

Fläder med farin samt choklad med kardemumma, blåbär och vit choklad. Från Borrarps gårdsglass. Jättegod!
Jag tog min glass på en kortare promenad längs Oxabanan. Det är en 17 km vandringsled från Limmared till Hofsnäs. Går på en gammal banvall. Den tålde dock inte tyngden av lok utan fick dras med oxar eller hästar.

Har du inte fikat så att du är nöjd på Hofsnäs så kan du göra som i boken, fortsätta utflykten till Hemma på Källebacka och avrunda i Ulricehamn.

Det goda brödet på Källebacka har jag hyllat i boken. Det är fortfarande riktigt gott. Boken finns nu till försäljning på Källebacka.
chefstomaten