Kapitel om franska ostar – check

”Bloggar man färre inlägg än ett om dagen kan det knappast räknas som blogg” sa Underbara Clara i senaste numret av Skriva (bra tidning som ni bör prenumerera på, om inte annat för att jag är intervjuad i nästa nummer :-)).

Claras och övriga proffsbloggares bästa knep för att få besökare till bloggen gjorde mig gravt stressad. Tomatsallad är tänkt vara en trevlig blogg med tonvikt på fantastiska bilder från franska Rivieran, inte handla om stresskamerastrul, datorkrascher eller bygghelvete. Så idag har jag försökt lägga allt det åt sidan och plockat fram mitt franska bokmanus ur hårddisken.

Getostar och alpostar

”Strövtåg runt Antibes är en vacker presentbok med alla detaljer om livet på franska Rivieran som jag skulle berätta för dig om vi sågs över ett glas rosé”, så har jag definierat boken. Ost är givetvis en mycket väsentlig detalj i sammanhanget, en detalj som jag idag har angripit och skrivit om.

Kapitlet har fått arbetsnamnet ”getostar och alpostar” eftersom man kan välja mellan getostar från Provence eller komjölksostar från Savojen om man vill äta lokala ostar. Jag har också petat in en referens till trevliga franska delikatessbutiken La Maison Francaise i Göteborg. Deras ostprovning är inte gratis och väntetiden kan vara lång men den är värd att vänta på. Det är en butik jag gärna gör reklam för. Tänker också att sannolikheten att de tar in min bok i sortimentet inte direkt minskar om de är omnämnda :-). Kanske borde intervjuat dem om ost?

Bilderna till det här inlägget är från 2009 och var redan uppladdade på bloggen, en förutsättning i datorkraschens spår. Det är dock deras enda merit, de har inte kvalat in i boken varken på bildkvalitet eller oststorter.

Petit Billy är visserligen en getost, men från Loire-dalen. Precis som sina kusiner från Provence tål den inte riktigt att hamna i mitten av matkassarna. I affären var den rund, inte mosad.

Saint-Nectaire kommer från regionen Auvergne i centrala Frankrike. Den serverades redan på Ludvig XIV tid och som ni ser har även jag köpt den en gång men aldrig mer. Minns inte riktigt varför, kanske var den rätt och slätt tråkig. En av mina favoritostar kommer från samma region. I Strövtåg runt Antibes berättar jag mer om vilka ostar som blivit mina favoriter.

chefstomaten