Inflygning till Nice förbi Korsika och Antibes
Min senaste inflygning till Nice var lite udda. Vi nådde som vanligt Medelhavet ovanför Italien någonstans, fast jag vet inte exakt var för jag kände inte igen varken motorvägsbroarna eller hamnarna. När planen från Skandinavien når Medelhavet brukar de göra en stor halvcirkel för att komma in för landning i Nice västerifrån. Denna gång strävade vi dock vidare rakt ut från land ovanligt länge. Så länge att det dök upp berg ur molnen. Det kan inte vara något annat än Korsika. Fast det känns konstigt att skriva det för ön ligger en bra bit från fastlandet.
Till slut vände planet åter mot land och jag tror att jag faktiskt skymtade Île du Levant i fjärran. Det känns ännu märkligare men jag har närstuderat bilden och det är en suddig fläck som definitivt är en ö utanför flera separata uddar varav de närmaste tillhör Esterelbergen.
Det råder i alla fall ingen tvekan om min identifiering av Lérinöarna. St Honorat och St Marguerite var jag tillräckligt nära för att kunna se ordentligt. Det karakteristiska fyrkantiga klostret i vattenbrynet utanför St Honorat går ej att mista sig på.
Jag fick också en fin vy över Port Vauban i Antibes där miljardärskajen var betydligt mer välbesökt än i somras. Det här är den enda vyn man får över den numera eftersom den är avspärrad för besökare. Från den här vinkeln ser inte båtarna speciellt stora ut. Men det är de på nära håll, det kan jag garantera efter tidigare besök i hamnen.
Bilderna ovan var nog det roligaste som kan sägas om den här resan. Jag börjar verkligen avsky att flyga, i varje fall med Norwegian. En gång i tiden kunde man lägga sin kamera i hatthyllorna utan att få den krossad men det var länge sedan. Nu hade jag två kameror med mig varav en är sprillans ny och det fanns liksom inte en chans att jag tänkte låta någon senkommen passagerare som är för snål för att checka in sin väska krossa dem. Då sitter jag hellre i tre timmar utan fotutrymme. Det ledde till en del diskussion med en av flygvärdinnorna som inte lät mig förvara mina pinaler under fötterna. Det var emot reglerna. Fair enough om hon varit konsekvent och gjort minsta lilla ansats till att stävja någon av väskmarodörerna.
Jag är glad åt att jag har bokat SAS hem. Det är dags att de får en ny chans för nu har Norwegian prövat mitt tålamod så att det räcker. Håll tummarna för väluppfostrade medpassagerare och trevliga flygvärdinnor när jag ska tillbaka till Sverige.
- Ett lyft för Anderssjöåfallet: hållbara trappor byggda av sherpas - söndag 3 november 2024
- Hälsingegården Gästgivars i Vallsta – världsarv som nu är öppet - söndag 22 september 2024
- Vi gillade de spralliga järvarna mest på Nordens Ark - fredag 20 september 2024