De sju populäraste texterna på Tomatsallad 2019

Det är dags för det rafflande inlägget där jag på något sätt avhandlar året som snart är slut i förhållande till någon form av statistik eller andra mätetal. Jag har publicerat årslistor några gånger, men varje gång haft olika upplägg. Det stör mitt sinne för ordning att jag gjort olika varje år. Å andra sidan har jag ännu inte kommit fram till den mest optimala varianten.

Den här texten handlar om vilka texter som lockat flest läsare. Om jag istället hade fokuserat på bilder så skulle detta foto vara i topp. Det är med viss marginal det som fått flest reaktioner på Instagram. Den är från superblodmånen tidigare i år. Om du är nyfiken på hur denna bild avslöjar att jag har delvis olika publik här och på Instagram så återkommer jag med en analys på kristinasvensson.se runt nyår. Det kan hända att jag även pratar lite där om vad jag gör förutom att skriva böcker.

Mest läst enligt Google Analytics

2012 listade jag topp sju under fliken webbplatsinnehåll på Google Analytics och kommenterade länkarna. Jag beskrev mina känslor inför respektive artikels placering, samt mina tankar om varför just den placerat sig där. Ur dessa funderingar försökte jag sammanfatta några slutsatser om hur man ska göra för att skriva inlägg som får många läsare. En punkt var tajming. Det illustreras fint av att det inlägg som var mest populärt i en halvårsgenomgång 2011 är helt bortglömt idag. Det var en recension (sågning) av en utställning som var omtalad då.

En intressant detalj från 2012 års lista är kommentaren att det verkar varit färre maneter i Medelhavet jämfört med 2011, för mitt inlägg om maneter hade tappat i popularitet. Maneterna verkar vara på frammarsch för det gamla manetinlägget hamnar i år på topp sju med 100 % fler visningar än under förra året, 200 % fler än 2017 och 300 % fler än 2016. Faktiskt använder jag det där inlägget ungefär som de som gör uttalanden om spridning av influensan baserat på söktrycket. När manetinlägget åker uppåt så vet jag att det är större risk att det är maneter när jag ska gå och bada.

Ser det ut så här på skylten vid badvakterna och du ser folk som håvar upp gelekroppar ur vattnet så vet du att det är många brännmanter i vattnet den dagen.

Eller de artiklar jag gillar bäst?

2014 var jag rebellisk, struntade fullständigt i besöksstatistik och listor. Istället skrev jag en översikt över mina favoriter i löptext. Det var kanske mer intressant för läsarna, men jag gillar statistik och börjar varje morgon med en titt i Google Analytics så jag föredrar när jag varit där och grävt.

2017 skrev jag två listor, en med de sju inlägg som fått flest läsare enligt Google Analytics och en med mina sju egna favoriter från året. Det året kom nämligen det första nyskrivna inlägget först på plats 29. Att jämföra med att jag i år har två nyskrivna texter på topp sju.

Årets 7 mest lästa enligt Google Analytics

1) Smultronställen mellan Stockholm och Göteborg, min sida med länkar till olika blogginlägg om sevärdheter och caféer längs vägen har parkerat i topp i några år nu. Jag vet via anekdoter att det finns folk som googlar efter caféer, hittar till denna sida och sedan följer mina tips. Det betyder att de som figurerar i listan får en och annan ny gäst tack vare mig. (Och utan att vara en grinig dj-l så hoppas jag att några butiker tappar kunder enligt samma princip). I år har sidan genomgått en rejäl översyn då jag har gett ut boken med nästan samma namn, städerna är i andra ordningen bara.

2) På räls till Rivieran, 5 tips för dig som vill skippa flyget (ny). Maria Unde Westerbergs gästblogginlägg om att åka tåg till Rivieran blev en sådan succé att vi gav oss av på tågluff och skrev en bok ihop. Rivieran inom räckhåll heter den och vi har just sålt slut på första tryckningen. Denna länk visar på kraften av rekommendationer, bara 30% av läsarna har googlat sig hit. Att jämföra med att 50% hittat den via Facebook, delvis via länkar vi delat men också för att många delat den vidare. .

3) White Guides förslag på vägkrogar mellan Göteborg och Stockholm. Suck. Här har Google plockat upp en ganska tråkig text om en ganska usel bok. Varför googlar folk på detta? 96% har hamnat på den via Google, resten via andra sökmotorer.

4) Franska rivieran (nyheter) – ämnessidan. Jag har under året jobbat en del med denna samt med andra ämnessidor och etiketter för att de ska fungera som bra startsidor. Det vill säga det ska både vara ett sätt att hitta senaste nytt och en introduktion där jag har chansen att lyfta fram äldre pärlor. Tomatsallad har i år firat 1500-inläggsjubileum och hur intressanta texterna är varierar men det finns många texter som förtjänar fler läsare. Jag var glad över att det såg ut att funka och var beredd att ge Google äran. Det var fel, 45% av besökarna går direkt hit. Min nya tolkning är att de känner till bloggen sedan tidigare och tittar in för att se om jag publicerat något nytt i deras favoritämne.

5) 5 bästa stränderna i Antibes. En gammal klassiker som jag skrev 2010 när jag hade läst att listor var något som Google gillade. Sedan dess har jag uppdaterat den några gånger och bytt till nyare bilder men den tappar faktiskt ändå mark år från år. Jag tror det beror på att det finns rätt många andra bloggar och webbsiter med liknande information idag.

6) Ta tåget till kustvandringar på franska rivieran (ny). Jag följde upp den stora succén med Marias tåginlägg med en artikel om att använda tåget för att ta sig runt mellan olika vandringar på franska rivieran. Uppenbart är detta ett ämne som intresserar många.

7) Maneter, en plåga längs rivieran. Här är den. Det gamla manetinlägget. Den hade så många läsare i somras att den hamnade på årstopplistan. Toppen var den 29 juli. Jag undrar vad som hände då?

Årets topplista toppas av länkar som har koppling till årets två böcker. Det är ingen slump, jag har prioriterat att publicera böcker som jag bedömt att jag har möjlighet att nå ut med.

Andra detaljer jag tyckte var intressanta i Google Analytics

När jag ändå hänger över Google Analytics så finns det några andra saker jag vill anteckna. Det ena är att jag är överraskad över hur många som läser recensioner över Mitt Nice. Den boken blev verkligen en succé. Det är synd att när tusentals personer läser positiva recensioner av den så är den slutsåld.

Det är också ganska många som söker efter utflyktstips runt Göteborg, många fler än som intresserar sig för alla texter jag skrivit från Stockholmstrakten.

Rent generellt tror jag att jag har fler läsare runt Göteborg än Stockholm. I varje fall är Göteborgs stadsbibliotek alltid blixtsnabba med att köpa in flera ex av mina nya titlar, medan Stockholm stadsbibliotek sladdar på efterkälken med någon enstaka beställning långt efteråt. Nu hänger kanske inte bibliotekens inköp och människors googlande ihop. Men jag är ändå väldigt vänligt inställd till Göteborgs stadsbibliotek just nu. Se bild och bildtext så förstår ni varför!

Jag är särskilt tacksam över eftersom jag knappt skickat ut några recensionsexemplar av boken, vilket gör att recensionerna av den knappast kan få tusentals läsare.

I tidningen Vision tipsade en person som jobbar på Göteborgs stadsbibliotek om tre bra böcker att lägga under julgranen. Nr två har vunnit Augustpriset. Nr ett var min bok.

I år är första året som det är mer än någon enstaka som bryr sig om att läsa sidan om Tomatsallad. Vet ej vad det kan bero på. Möjligen för att länk syns i rubriken?

16 av de 50 mest lästa artiklarna är skrivna i år. Det tror jag är ett rekord faktiskt. I några år var de flesta av Tomatsallads läsare resenärer som hamnade här via Google när de letade information om något (typ maneter). I år har jag jobbat mer med dela länkar i sociala medier. Dessutom går det numera att prenumerera på bloggen. Jag gissar att detta ligger bakom att bloggen även i år ökar.

Är det mest lästa det bästa inlägget?

Det får ju räknas som en retorisk fråga. Självklart är det inte nödvändigtvis de mest lästa inläggen som är bloggens bästa (se punkt 3 i listan). Vilka som blir mest lästa handlar ju lite om vad folk söker på och vilka andra webbsajter som har konkurrerande information.

Jag är generellt stolt över årets produktion. I år har publicerat en massa artiklar som det ligger mycket arbete bakom i form av research, leta bilder och att skriva. En del av dessa har jag fått kommentarer och glada tillrop på, andra har gått mer spårlöst förbi.

Utan att titta efter tror jag att jag fått flest glada tillrop för de inlägg som haft en historisk vinkling på franska Rivieran. Det vill säga inlägg som dessa:

Det passar med en bild här och vem drömmer inte om snö och solsken? (Det är en arkivbild från i januari).

Vad blir det nästa år?

Det får vi se! I år har en del inlägg varit sådana som jag skrivit med hjälp av “överskottsinformation”. Jag har varit ute på något uppdrag som involverat att släpa runt på kameror och när jag ändå varit i farten har jag skrapat ihop något reportage på kuppen. Exempelvis.

Något jag gjort en del i år och tror jag kommer göra mer är att lyfta fram det udda och ovanliga. Även om listor med information som svarar på vanliga sökfrågor ger fler läsare från Google så är det nog inte det jag kommer skriva. Dels har jag ingen lust att skriva sådant som andra redan har skrivit, eller jag har skrivit i mina böcker. Sedan vet jag inte om jag vill slåss om att få kreti och pleti att hitta hit (missförstå mig inte, jag är tacksam över alla läsare. Ju fler läsare ju fler böcker kan jag skriva och ju färre extrauppdrag behöver jag för att fylla på kassan). Men jag tänker att det är bättre att skriva sådant jag själv vill läsa.

Som vanligt så är önskemål välkomna. God jul och på återhörande!